Nattislekstuga

(2015-01-13)

 

 

På överstavåningen på världskultur museumet möter vi jordlingarna. Detta är en spännande värld som är uppbyggd på ett kretivt och lekfullt sätt. Väl anpassad för barn med små skrymsler, låga gånger och föremål på barnens nivå, till skillnad från de andra där mycket är placerat ur vuxetperspektiv.

 

Vem är då dessa jordlingar frågade jag mig när jag kom dit? Bilden ovan på mig och Ida gav mig svaret, Under spegeln står det "här ser du en jordling". Det var ju jag, jag små log lite, hela utställningen var uppbygd om människan vilka vi är och vad vi gör. Det fanns olika spel och luckor som gav svar på mycket. Exempel vad kan rädsla vara så öppnade man lådan och kunde se en spindel eller ett månster i mörkret.

 

Inledningsvis berättar de att jordlingar på på planeten tellus men själva kallar de den för jorden. Detta är en planet i ett stort solsystem. Sagan om jodlingarna omger hela rummet både genom musik, böcker, rim och ramsor. Det finns olika delar i rummet med rim och konstateranden om människor. Ett ställe handlar om tecken att jordlingar behövde något så de kan komma ihåg saker, därför lärde de sig att skriva. Jodlingar som fanns långt backåt i tiden har även de lämnat skrifter efter sig men då hade de itnte papper utan skrev på sten. Står även om naturen hur jordlingar vandrat runt och nu de bor nästan överallt på tellus.

 

 

"Dom kivas och rasar, bygger och trasar, Men dom bäst kan, är att ta han om varann"

"I jorden det växer ett frö, som blir linblom och vete till bröd"

"En jordling kan bli otrygg och rädd. Det gäller att vara beredd. En ficklampa kan behövas i bland och någon att hålla i hand"

 

Detta var det klockrenaste museumet för att det var så välanpassat för barn. Många inflickningar till lek och lärande. Mycket spännaden kunskap om världen, rymden och människan.

 

 

 

Den övre bilden visar "with concern" en helt otrolig utställning som skildra olika männsikors levnadsförhållanden. Det är ledsamt och hämskt att sådant finns i vår värld. Men en bra vetskap om att vara tacksam och rädd om det man har.

 

De två andra bilderna är elever från en skola som har inspirerats av afrikans kultur, denna utställningen var något jag verkligen hade velat se. Att arbeta med lera och konst, pärlor, band och snoddar jag förstått är väldigt vanligt i vissa delar av Afrika. Bilden nedan visar när jag själv var i Afrika "Masai Mara" något jag definitivt kommer att använda mig av i förskolan (kommer komma ett inlägg mer djupgående om min vistelse och pedagogiska tankar om Kenyansk kultur).