Nattislekstuga

 VFU

 

 

Dessa tre veckor bara försvann, det är nog så när man trivs och har roligt. Detta var första terminen på länge som jag var på småbarnsavdelning och det i sig var utmanande.

 

Personalen kände jag redan och de känner mig så jag kände mig redan hemma när jag kom. Men eftersom min handledare bytat avdelning fick jag göra det också. I början var det ovant med att barnen behövde så mycket mer hjälp och att när man skulle få de att exempel ta på sig tog allt längre tid. Men jag vande mig snabbt och lärde mig att göra allt långsamare.

 

Under dessa tre veckor vad jag lärde mig mest var nog att bryta ner aktiviteter och anpassa dem till yngre åldrar. Jag fick även se hur mycket barnen lärde sig under dessa tre veckor, språkmässigt, motoriskt och logiskt. Två åringar som gick från att bygga själva till att samspela i par. Barn som lekte med magneter och knäckte kåden med nord och sydpool, jag försökte ofta sitta bredvid och berika deras till viss del tysta lekar med ord och begrepp. Barn som språkmässigt pratade mer och mer, istället för att peka försökte säga orden. I vissa lägen sa de ordet men jag förstod inte, de andra pedagogerna förstod och tillsammans nämde vi orden tydligt exempel "ante", "ja du vill ha vanten, varsogod här får du vanten". Jag fick se inskolningar varav ett barn som inte litade på många och var ledsen mycket, till att börja söka trygghet hos oss vuxna till att ignorera oss och sysselsätta sig med lekar och brevidlekar.

 

Under de tre dagar (tisdag, onsdag & torsdag) då de har projektgrupper, jag är då med i ugglan, var det bara mitt tematiska arbete som fyllde tillfällena. Jag fick mycket respons från min handledare och andra kollegor om ideer och hur vi kan fortsätta. Utifrån mitt didaktiska material byggde vi sedan på med färgtemat, som förmodligen fortfarande håller på när jag kommer tillbaka i vår.

 

Jag kännde mig verkligen som en i arbetslaget då jag var med på alla planeringstider och apt, då även jag sa vad jag tyckte och tänkte. Diskussionerna och reflektionerna var intressanta och berikande, vi pratade både om arbetssätt, barngruppen och de individuella barnen.

 

En andledning till att individualiseringen var ganska stor just nu var på grund av inskolningar och att föräldramötet snart skulle äga rum. Vilket också detta jag var med på. Under tistags planeringen satt vi tillsammans och gjorde powerpointen, med lite mål, tankar och ideer på hur de skulle arbeta under höst/vårteminen. Med ipaden och powerpointen kände jag verkligen att jag hjälpte till med det tekniska, de hade skrivit mycket och ville även få in en film på ipaden men också korta ner den. Detta visade jag hur man gjorde och mötet fortsatte. Det är bra när man kan hjälpas åt och att vi kommpletterar varandra.

Vidare frågade de om jag ville berätta om mitt didaktiska material och hur veckorna och tankarna var uppbygda. Vilket jag gärna gjorde, Lite smått närvös men att prata inför folk brukar jag inte ha större svårigheter med. Det enda var att bryta ner det så det inte blev för långt, att prata långsamt och att inte använda för svåra pedagogiska ord. Föräldramötet gick bra och medan pedagogerna var i väg med individuella föräldrar satt jag kvar med resterande och småpratade och drack kaffe, de frågade även lite om mig och det känndes som det var en avslappande och mysig konversation.

 

Förutom mitt didaktiska material försökte jag vara med barnen så mycket som möjlig i den fria leken, men okcså känna av när man skall ta ett steg tillbaka för att inte störa leken. Men också hppa in berika och utmana när det behövs. Förskolan är väldigt öppen med de andra avdelningar och istort sätt känner alla varandra. Dagarna när de va få barn hos oss passade man på att umgås mycket med specifika barn och stötta dem. men jag kunde även smita i väg och leka med de stora barnen, vi sparkade boll eller lekte mycket planerade lekar på deras intresse och med mina kunskaper lekte vi lekar som, ett två tre rött ljus, hur mycket är klockan härr lejon, ingen är rädd för svartemadam och så vidare. Vi byggde även kojor i deras dungor.

 

En anna klassisk aktivitet med de små barnen som de alltid gjorde utomhus var den lilla ruschkanan den var så roligt att se hur de första veckan knappt kom upp själva och ville ha en hand när de åkte ner, till att de bemästrade trappstegen och hade balansen att åka ner.

 

På fredagar samlades alla inomhus och gjorde en aktivitet tillsammans, det kunde vara en hinderbana genom hela förskolan, anpassad för alla men de yngsta hade stöttning av de äldre eller en pedagog. Det kunde vara disko eller sångstund. Dans och rlrelser förekom också, Tidigare hade de även haft teater coh dramastunder. Fyra avdelningar och varje avdelning ansvarade för varsin fredag.

 

Min gamla grupp hade tidigare när jag varit där haft rymden som tema, då de hittat ett ägg i skogen som sedan kläckts och innehöll en rymdbebis. De tog hand om den, forkskade om den, byggde raketer och ett hem den skulle trivas i. Det kom även brev från mamman om uppgifter och dylik och när hon var taksam att de tog han om bebisen tills hon kunde hämta hen.

Nu arbetade de med pinnar, då barnen varit så intresserade av pinnar var de tvugna att göra nått. Så de gör allt möjligt med pinnar nu tills barnen tröttnar på det. Bygger, limmar, skapar, mycket språk och mattematik var vesäntligt här.

 

Det är roligt att se utvecklingar och hur det går, jag längtar så tills jag är i "min" barngrupp och kan va med så mycket mer och längre.

 

 

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över ett tematiskt arbete där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden.
• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska ett didaktiskt material med fokus på barns lärande.
• kommunicera kursens innehåll med barn och yrkesverksamma