Nattislekstuga

Hur kan kunskap och lärande förklaras?

Vad innebär det att kunna något?

Hur lärs detta ut? Varför lärs detta ut?

Vi började med att prata om drama som estetisk lärprocess och var överens om vad viktigt det är i lekar och drama spel att vi som pedagoger kan visa inlevelse och fantasi. Vi pratade vidare om drama med barnen hur mycket man kan få in i en sådan aktivitet. Både rörelse, empati, etik och moral, språk, mattematik och naturkunskap kan du på ett eller annat sätt få in genom drama. Att dramatisera aktiviteter har inte alltid var mitt första val, men under utbildningen har jag valt att göra drama sagor eller gå in mer i en lekande dramatiserande lek med barnen. Vilket jag nu känner mig mer trygg i och på så sätt vågar stötta och styra leken, utmana och stimulera barnen.

Exempel på en matematik kan va så enkelt som att man dramatiserar en sång som vi lärde oss under Carina Mattsons föreläsning om mattematik "fem fina fåglar" då barnen får representera fåglarna och tillsammans sjunger man och en och en fågel får flyga iväg. Då nämns mattematiska begrepp, vi får in sång och språk på ett dramatiserande sätt.

Språkutvecklande och matematiskt är att vi som pedagoger nämner saker men sina korrekta namn, under min aktivitet men sagan om guldlock och dracken breättade jag sagan via rekvisita och sedan fick barnen hjälpa till att bygga guldlocksslott. Där kom mycket matematik fram genom, högt, lågt, stort, litet, en, flera och så vidare. Efter min drama saga såg man barnen leka med rekvisitan både på samma sätt jag utspelat sagan men också genom att ändra den. Detta visar på intresse och förståelse, barnen använder nu språket och olika begrepp utan mig.

Att lära sig om etik, moral och empati är att barnen kan få spela upp ett senario som har hänt och som vi gjorde under drama workshoppen att barnen får byta ut en karaktär och ändra händelse förloppet på så sätt kan barnen se varandras perspektiv i olika händelser.

Vårt jobb som pedagog inom alla aktiviteter men nu i drama är att styra till viss del men mest vara stöttande, stimulernade och inemellan säga de utlösande orden för att skapa mening i aktiviteterna.

Anna Linge skriver att "kreativitet i undervisningen handlar om att stärka elevens motivation, problemlösningsförmåga och självständighet" (2013 s. 149). Anna Linge menar att om barnet känner sig tryggt i sin egen roll och i sitt lärande vågar han/hon utmana sig mer och testa på alltså vara kreativ, våga göra fel och komma på hur man kan lösa problemet.

I alla aktiviteter/lektioner man har bör läraren hålla lektionen intressant och lagom utmanande så eleverna kommer in i ett "flow" tillstånd. Om lektionen är rolig och intressant blir engagemanget större Anna beskriver att "eleverna vill stänga dörren till omvärlden, såväl bildligt som verkligt" vilket tyder på att barnen verkligen vill lära sig. Att lära av varandra och ha en utmanade lärare är också mycket viktigt och i bland behöver det upprepas "traggla" för att få in något och kunna gå vidare. Genom att låta eleverna få välja och vara med och bestämma i lektionen stärkes deras självkänsla och engagemang förmåga.

Referenser:

Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel och Leijon, Marie (red.) (2013) Medierat lärande och pedagogisk förhållningssätt. Lund: Studentlitteratur.