Nattislekstuga

Mats Andersson

 

Läroplanen för förskola skriver om strävansmål och vikten i att leka och lära tillsammans genom olika material och aktiviteter. Körling (2011) skriver om "Ansvaret - vem kan ta det" och svarar snabbt därefter det är vi som lärare som har ansvaret. Vi har ansvar för lektionerna, för att barnen lär sig, att alla skall bli inkluderade. Vi är ansvariga för morgondagen och att lärandet skall vara framtidsmöjligt (s. 48). Körling refererar till Lgr 11 hur viktigt det är att se till varje individ, att stimulera dem och ge utrymme för eget skapande att barnet får utvecklas efter sin egen förmåga och kunnande. I Körlings bok läser vi om rummets vikt och vårt ansvar som pedagoger i Läroplanen för grundskolan 11 och läroplanen för förskola (2010) läser vi om vilka mål och strävansmål vi har och i början skrämmde det mig men nu efter aktiviteter som dessa ser jag framemot att upptäcka med barnen. Hitta dem var de är och sedan utgå från det, visst är det ett stort ansvar vi pedagoger bär med oss, men så länge man är vaksam, intresserad och självklart har en god baskunskap och tillsammans och med hjälp av kollegor och barnen kan vi komma långt. Thisner (2007) skriver att vi "förskolepedagoger kan göra en stor insats bara genom att vara medvetna om vilka ord vi använder när vi pratar (s. 90). Då hon syftar på mattematik, lägesord, geometriska formler och antal vilket jag märkt är en stor del i aktiviteten med lekarn vi gjorde denna dag.

 

"Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande. Detta inbegriper också att forma, konstruera och nyttja material och teknik (Lpfö. 2010 s. 7)."

 

Ovan nämda citat präglar enligt mig hela kursen och i bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse kan vi få in språkstimulan, mattematik, naturkunskap beroende på syfte och mål.

 

 

Att arbeta med lera är helt underbart på så många nivåer, det luktar spännande det känns kladdigt och härligt, man kan göra så enkla saker till hur kompliserade saker som helst. Man kan forma tillsammans och var för sig. Det finns helt enkelt inga gränser.

 

Under Mats lektion fick vi under relativt styrda aktviteter uppleva leran. Vi har pratat mycket om styrda och stötta aktiviteter. Men som Mats påpekat vill han ge oss exempel på hur man kan arbeta och sedan är det för oss att spinna vidare på vad mer man kan göra. Detta är något jag tycker är bra för det var under denna lektion början till mitt didaktiska material tog form.

 

Mats Andersson berättar om en gång med en gurpp barn då leran redan var uppdelad till barnen. De hade alltså varsin färdig bit på sin plats för att skapa med. Barnen verkade inte alls intreserade och aktiviteten kändes inte speciellt inbjudande. Vi ett annat tillfälle var leran fortfarande i sitt paket och barnen fick nu tilsammans öppna den och med ståltråd och rullar (ihopsatta) skära sin egen bit med lera. Detta var något som fångade barnens intresse därav gick hela tillfället åt att bara skära i lera. Barnen hittade inspiration och en känsla de tyckte var farsinerande. Det gäller här som pedagog att våga stanna upp och bara låta barnen vara där de är och inte stressa vidare för man har en plan. Vi nästa tillfälle blev det istället för barnen att börja jobba och forma med leran.

 

Nedan följer en bildström på våran eftermiddag med leran:

 

 

 

I förskolan jobbar man mycket med sinnena och kroppen att erfara aktiviteter, upplevelse och motorik med hela kroppen. Som ni ser på bilderna ovan börjar vi med att känna via fötterna, först med skor med sedan också utan, vi riktigt gottar ner tårna i leran, det är en ovanlig och spännande känsla. Vidare får vi testa att skära och som exemplet ovan är det väldigt roligt. Testar du skära med en kniv eller dylikt går det segt men med en ståltråd som heller inte är vass går det enkelt och smididgt. Alla lerorna vi hade var olika sorts leror därav kändes de och luktade olika. även detta var farcinerande.

 

 

 Första bilden ovan visar de fem olika lerorna vi hade att jobba med. första uppgiften var att välja en och klämma på den så hårt vi kunde. sedan sätta två hål på den som ögon. min Figur ser ni på bild två här ovan. vi skulle sedan även göra ett klot, en kub och en anna cirkel som inte var ett klot. Därefter med den sista biten skulle vi göra så långt vi kunde. Bara här märker vi många mattematiska begrepp som enligt Lpfö förskoleläraren skall ansvara för att stimulera den matematiska utvecklingen (2010. s11).

 

 

Senariot innan var idividuellt, nu fick vi i uppgift att tillsammans sätta ihop våra former till något högt. Detta är en farcinerande sak att göra med barnen, både att höra deras ideer på hur man skall bygga men också att se om de förstår skillnaden på högt och långt. Då för mig/oss  (i gruppen) långt är från en sida till den andra men långt och längd är också längden på en människa. vilket som vi började bygga ihop det stadigt och högt tillsammans, den höll på att rasa några gångder men via problemlösning löste vi det tillsammans. Detta var bild ett ovan, nästa steg på samma bild var att indiviuellt skriva en saga om "tornet". Vart är det någonstans detta "slott" eller dyligt ligger, vem bor där, hur ser det ut inomhus och så vidare.

 

Nu gällde det att använda sin fantasi till fulle, vilket ovanligt för mig känndes svårt. Men det slutade med troll på mars som levde långt borta från alla, på utsidan såg slottet läskigt ut men om du kom in i det var det mat, glass och godis så långt ögonen kunde nå. För att komma in i slottet krävde mod man var tvungen att klättra på den långa ormen som omringade slottet för att komma in.

 

 

 

På slutet av lektionen fick göra figurer av en annan sorts lera som inte stelnar. Vi skulle göra en glad figur och en arg. jag valde turkos och grön.

 

 

 Därefter prövade vi att göra färgerna i ordning utifrån grundfärgerna.

 

 

 

Körling Anne-Marie. (2011). Nu Ler Vygotskij. Liber AB. Stockholm.

 

Läroplan för förskolan Lpfö 98 [Elektronisk resurs]. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på internet: http://hdl.handle.net/2077/30905

 

Thisner Annika. (2007). Matte på burk. En arbetsmetod för förskolan. Sveriges Utbildningsradio AB.

 

 

Mats Andersson (20140926) Högskolan i Borås, Campus Varberg