Stadsmuseet
Stadsmuseet
(2014-01-13)
Jag, Lisa och Ida åkte till göteborg för att besöka museum, jag gillar att gå runt och kolla på museum. Det är däremot synd att man inte tar fler tillfällen i akt och besöker museum. Stadsmuset vi besökte har många historiska fynd men även delar som byts ut. Nedan följer vårt besök i bilder:
Spåren talar
Bakgrund: Spåren talar utspelar sig på den förhistoriska tiden, det var 1000 år sedan historian började skrivas och minst 12 000 år sedan inlandsisen smälte. Åren där emellan vet vi bara genom fynd som har hittats och att tyda dessa spår är inte lätt.
Första bilden ovan visar en vinterhydda som tros funnits för nästan 8000 år sedan, i den kunde man hitta flinta och andra redskap som tros använts för att fiska då hyddan låg nära ett sund.Utvecklingen efter dessa vinterhyddor var så kallade "långhus" där både boskapet och människorna bodde i.
Bilden på skelettet är "Rolfåkersmannen" som dog för cirka 4500 år, han blev endast 20 år gammal och var 154 cm lång. Bredvid skelettet fanns en balk som visar hur lång han skulle varit.
Tredje bilden med krukorna är urnor som kropparna begravdes i, både män och kvinnors kroppar brändes på bål. Krukor användes även till mat och att bära vatten.
Hur kan vi då använda detta i förskolan:
Det fanns mycket som för mig var intressant och föremål man kan spinna vidare på både som tematiskt arbete och aktivitet för att stimulera språk medvetenhet, matematik, kultur och naturkunskap. Förutom att man kan ha ett tema med forntida historia, människan förr. Hur vi lever utan ström och andra elektroniska verktyg. Finns många inspirerande aktiviteter såsom:
Hyddan på bilden kan inspireras till eget bygge av koja testa på hur det är att bygga och leva i den. Genom bygget krävs material från skogen. Här kan vi berika rummet, får man plats, hur stor behöver den vara. Hur mycket och långa pinnar behöver vi. Problemlösning hur täcker vi sönder inte regnar in.
"Förskolan skall sträva efter att varje barn, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp. Förskolelärare skall ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen, stimuleras och utmanas i sin språk- och kommunikationsutveckling, stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling" (Lpfö 98. rev. 2010. ss. 10-11).
Syftet med aktiviteten är att hitta barnen där de är och utveckla och berika byggleken med lägesord och utmaningar. Genom reflekterande frågeställningar och stimulans till problemlösning lär barnen samarbete och samband mellan begrepp att uttrycka sig och reflektera över varandras åsikter.
Andra bilden med rofågelmannen kan inbjuda till en rad med anatoma diskussioner. Allt i från kroppens uppbyggnad, dess olika lager till kroppens olika delar. "Tema kroppen" styrs av barnens tillfäliga intresse exempel sinnena, hur saker luktar, känns eller dylikt. Motoriken är även något som har med kroppen att göra, via hinderbanor kan de lära sig om fysiologiska fenomen, vad händer när man hoppar eller åker ner för en ryschbana.
Sista bilden med lerkrukorna kan inspirera till en rad olika aktiviteter med lera. Några exempel finns under workshoppen med Mats Andersson. Att använda händerna och forma olika föremål med lera kan va spännande och roligt. Även här kan vi få in många matematiska begrepp, både genom geometrsika formler. Eller att försöka göra en kruka och sedan se hur mycket som får plats i den. Vidare om det visas intresse kan man även leta lera ute i skogen/sandlådan, var kommer leran ifrån. När man hittat den kan man igen forma och skapa.
Vikingatiden
Bakgrund: Mellan 790 - 1066 e.Kr. (Efter Kristus) kallas Vikingatiden en tid då skepp med bönde, fiskare, handlesmän, erövrare och kolonisatörer reste runt med Skandinaviska skepp från Svarta havet i öster till Nordamerika i väster. Våran syn på vikinatiden ofta fornlämningar, runstenar, medletida sagor och historiska käller. Det finns många historiska begrepp som härstammar från vikingatidens historia ett exempel är "tärningen är kastad". Det härstammar från två kungar som skulle besluta om vem som skulle styra ett område, tillsist slår de tärning om det. Kungen av Norge vann och och blev kung över området, kungarna skildes efter det i vänskap. Runstenar har funnits på många ställen runt om i landet, runstenen är dåtidens böcker som ofta handlar om de långa resor de gjorde.
En anna stor del av vikingatiden är sagor och myter, "nordiska forntidens gudasagor och hjältemyter". Asa tron var en stor del av norden under denna epok och inehöll gudar som Tor, Frej och oden Oden. Efter den nordiska mytologin kom kristendomen.
Första bilden visar vapen, svärd från 700- talet e.Kr. Vapen under denna tiden användes av olika slag för jakt, fiske, skydd, erövringar, bygge av hus, båtar och andra material.
Andra bilden föreställer en våg, detta var ett väldigt viktigt redskap under handeln. Man vägde föremål för att bestämma dess pris eller exempel hur mycket silver det var.
Tredje bilden med smyckena är något som kvinnan bar under Vikingatiden, ofta i form av en kedja och nyckeln till huset och förvaringslådan för silvret bars av kvinnan. En kvinna som hade flera halsband var på den tiden rikare.
Hur kan vi då använda detta i förskolan:
Inte alla förskolor accepterar vapen som ett verktyg i leken och igentligen håller jag med om det. Alla vapen föremål på museumet och dess beskrivningar handlade mest om att använda vapen som ett överlevnads vapen. Istället för att förbjuda vapen kan man möjligtvis leda leken till något meningsfullt. Exempel leken med pinnar som ofta blir svärd, vad är de barnen "slåss" möjligtvis kan de leda leken till att istället bygga en koja med pinnarna, eller skapa ett fiskespö för att fiska eller en yxa för att bygga och skapa andra saker av pinnarna. Barnen lär vad vapen först och främst är till och sedan ge dem möjligheter att utveckla sina pinnlekar.
Bild nummer två, vågen kan användas till mågna lekar och aktiviteter, när de "handlar" så väger man vad priset kan vara och jämför så att de väger lika mycket. Genom olika drama lekar ges möjlighet till matematiska begrepp.
Att göra halsband eller andra smycket är en återkommande aktivitet på förskolan och att göra pärhalsband har funnits i alla tider av olika syften. Här kan finmotorik och mattematik inspireras. Hur många behövs, vilken ordning, hur många blir det. Här passar gellman och gallistels fem principer passande in. Antalspincipen hur många pärlor blev det, vilka färger. "principen om räkneordens ordning", hur räknar man. "Principen omgodtycklig ordning" ordningen hur man räknar spelar ingen roll antalet blir densamma (Sterner & Johansson 2006 ss. 73-75).
Något som jag hade tyckt varit superintressant är sagor och berättelser om Asagudarna, genom sagor och dramatiseringar stimulerar vi barnens lingvistiska medvetenhet. Genom sagor, berättelser och böcker finns det så mycket och varierande saker man kan använda sig av. "Bilder och sagor skapar samtalsämnen" (Svensson, 2009. s. 142). Genom rekvisita, bilder och ljud blir blir sagan levande och mer spännande.
1700 talet Göteborg
Bakgrund: Upplysningstiden, bilden ovan och nedan utspelar sig på 1700- talets Göteborg en tid med nya idéer, och erfarenheter från omvärlden. Göteborg var en av Sveriges viktigaste hamnstäder, många människor lockades hit och staden växte. En liten grupp människor var rika och ahde stort inflytande, men resten i staden var fattiga. Sill industri och export av järn och trä var stor här. Även om inte alla hade rösträtt föräns på 1900-talet var detta en tid då gamla auktoriteter ifrågasattes och vetskap och förnuft tog plats. Många förändringar tog plats och litteratur, kunskap och andra saker som varit föbjudna för "vanliga" borgare ifrågasattes. Frankrike hade stor påverkan inom litteratur, konst, musik, mode och arkitektur under denna tid.
"Nyckeln till frihet ligger i att utbilda människor, medan nyckeln till tyranni är att behålla dem ovetande (Maximilien De Robespierre, 1785-1794)."
Genom denna del av museumet fanns luckor och frågor som lockade nyfikenhet och kollade kunskap som ni ser på första bilden ovan.
Andra bilden visar hur man fick och fraktade vatten. Vatten var en dyr handelsvara under denna tid då det var mycket förorenat av den stora befolkningen. Det var inte förens 1787 som Kallebäcks källa invigdes med färskt dricksvatten.
Tredje bilden ovan visar textil och testilverktyg något som allt gjordes för hand och utan elektricitet under dessa år. Det var främst ett jobb för kvinnor och även en straffanstalt fanns där främst kvinnor tvingades jobba under dagarna och var inlåsta på nätterna.
Reflektion: Mycket av historiken är för mig väldigt hämsk, mesti jämställdhets syfte men också i hur människor levde och slet. Det öppnar mycket frågor om normer och värde, men också va långt vi kommit i samhället både med mat, boende, vatten, manligt och kvinnligt.
Bilden nedan visar 1800-talets Göteborg hur ett adelt vardagsrum kan se ut, kvinnan som ofta arbetade i hemmet och en vävmaskin, bilden till höger är en pump till hur man (om man hade en brunn) fick vatten.
Hagabion
Bakgrund: Hagabion har funnits från 1700-talet till nu och drevs förr av ideelt engagerade medlemmar.
Hur kan vi då använda detta i förskolan: Vi lever i en digitaliserad värld där många barn har egen telefon och tillgång till, smartplattor och teve. Barn förr i tiden hade ingen tv och att gå på bio var en lyxsak förr när det kom, innan det blev vanligt att ha tv i hemmet.
Att barn får kunskap om sin historia och hur det var förr är viktigt, både för att uppskatta och tänka på vad man faktiskt har. Hur allt om kring oss kom till och vilken process det har varit. Film och inspelning kan också vara en ingång i vilket tema arbete som helst genom digitala lärresurser kan barn i dag skapa sina egna bilder, filmer och andra berättelser.
Vidkärrs barnhem
Texten ovan och hela denna utställning ger mig kalla kårar, fick tårar i ögonen första gången jag läste denna text. Det känns så nära inpå och av erfarenhet (från mitt utbyte i Kenya) vet jag att sådant försigår fortfarande!
Bakgrund: Vidkärrs barnhem fanns mellan 1935-1976 och var ett av Sveriges största barnhem. Barnhemmet var ett av de modernaste i Sverige och var verksamt i 40 år, utställningen handlar om de barn vars vistelse har satt djupa spår även om de också fanns positiva stunder också. Vanvårdsutredningens slutrapport som kom 2009-2011 påvisar att Vidkärrs barnhem har haft flest uppgifter om vanvård och övergrepp.
Barnen hamnade på Barnhemmet av många olika orsaker, att de far illa i hemmet, fattigdom, de på resande fot. Vissa barn var även där kortare tid, av även de olika orsaker, sjukdom, barafödsel och dylikt.
I utställningen ges många citat från intervjuer med de barn som spenderade tid på barnhemmet och inget av det följer vår tids barnkonvention. En annan tanke som känns helt sjuk är att detta är under vår tid som händelserna, övergreppena har ägt rum. Exempel under matsenariona fick man inte gå inann man ätit upp, kom man försent blev man utan mat, spydde man upp maten blev de sedan bli tvångsmatad av ens egen spya. "Slussen" blev man placerad i vid sjukdom men även som straff många barn blev skickade för gynekologisk undersökning efter sin tid i isoleringen. Finns många hemska exempel och det är oförståligt hur vuxna har behandlat de minsta och värdefullaste vi har!.
Vad tar jag med mig: Jag saknar ord i frågan vad jag tar med mig, men jag är glad och taksam att många länder har kommit i från detta beteende. Jag vet även att det försigår i många länder men jag hoppas i djupet av mitt hjärta att även de lär sig och går vidare. Misshandel ger men för livet och kan förstöra en människa både psykiskt och fysikt.
Vi skall vara rädda om varandra, behandla andra så som vi vill bli behandlade själva!
"Lekhallen"
Referenser:
Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran (2006). Små barns matematik: erfarenheter från ett pilotprojekt med barn 1 - 5 år och deras lärare. 1. uppl. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet.
Läroplanen för förskola 98 (rev. 2010).
Svensson, Ann-Katrin (2010) Barnet, språket och miljön. Från ord till mening. Studentlitteratur AB, Lund
Svensson, Ann-Katrin (2010) Barnet, språket och miljön. Från ord till mening. Studentlitteratur AB, Lund
