Musik 1
Hanna Höglind
(29 september)
Musik är något jag alltid älskat, båda att lyssna på för att komma in i en viss sinnesstämning men också att sjunga och dansa. En annan sak är att vissa sammanhang med musik påminner om drama, med rörelser och att agera.
Hanna börjar workshopen på ett roligt och inbjudande sätt med uppvärmning. Som i alla fysiska aktiviteter är det viktigt att värma upp kroppen och rösten. Detta gjorde via olika rörelse övningar som ormen, Hanna spelade även piano och berättade en saga samtidigt då vi skulle röra oss efter takt och känslan vi fick av tonarten. Den sistnämda uppvärmningen för mig var otroligt roligt och spännande. Både för att det var en saga med handling men vi i gruppen fick improvisera utifrån vad vi tyckte att det lät som och på så sätt känna delaktighet i sagan.
Vidare gick vi igenom vad Rytmikens byggstenar är, då puls, rythm, takt, improvisation och rörelse är viktiga delar i musiken. Nu när vi kommit igång med kropp och själ fick vi känna på takt och rythm, jag har aldirg riktigt förstått skillnaden på dessa två men tror jag har det nu. Takt är en jämn och kontinuerlig takt ekempel två takt, tre takt eller fyrtakt. Medan rythmen är en blandning av toner eller slag, du kan spela rythmen, sjunga den eller klappa den. Vi testade att klappa både rythmen (melodin) och sedan takten på en låt Hanna lärde oss.
En övning vi gjorde med takt var att vi satt ring och sjöng tillsammans. Låten vi sjöng var tre takt och då skickade vi runt en vante till varandra i det. I början var det svårt men efter ett tag fick vi kläm på det. Vi prövade även rythmen och akten med olika instrument när några spelade rythmen andra takten och sedan tilsammans, det var väldigt roligt men det är svårt att spela en takt samtidigt som man sjunger den. Förutom att klappa takten försökte vi även att gå takten också svårt men sjukt roligt.
Var mycket övningar vi gjorde och allt var så inspirerande och roligt, det spelade heller ingen roll vad för musikkunskap man hade för alla kunde vara med. Slutligen så sjöng vi också, vilket jag verkligen älskar, jag ser mig inte som en jätte duktug sångare men här spelar det verkligen ingen roll och som hanna sa med träning kan alla hitta toner mer eller mindre. Vi tränade mycket på att sjunga högt då vi fick lära oss att barnen har korta spännband och därför kan bara sjunga ljust, det är påfrästande för barnens spännband att sjunga mörkt. Vuxna män sjunger ofta mörkare och pratar mörkare på grund av att de har långa spämmband.
Jag testade faktiskt detta när jag var ute på praktiken då jag först sjöng låten som jag burkade, barnen hade då svårt att hänga med och att hitta tonarten. Däremot när jag sedan sjöng med en ljusare stämma fångades barnens intresse och tonmässigt hade lättare att hänga med.
Vi fick slutligen i uppgift att via ett material eller bara ide hitta på en aktivitet som har påbyggnadsmöjligheter.
Nedan följer ett exempel likanden det min grupp introducerade under workshopen:
Momentplanering: Vad, hur och varför.
Vad: Musik, instrument, rörelse och rytm, klappa och sjunga.
Hur: Vi skall fördjupa oss i en låt som barnen tycker om "imse vimse spindel" och först sjunga den vanligt. I nästa steg skall barnen göra rörelserna till sången med händerna. Därefter göra rörelserna till sången som grovmotorik, med hela kroppen.
I del två skall vi testa sjunga sången i en tre takt med låten "we will rock you" som inspiration. När barnen känner takten kan vi lägga till instrument. Finns tid kan vi släppa in barnen för att hitta takten i andra låtar eller ändra dem.
Varför: Det är viktigt att använda något barnet känner igen och sedan utveckla, klarar barnet av aktiviteten stärks deras "jag kan" känsla vilket leder till ett större engagemang och uppfinnighet. Uttrycket "jag kan" återkommer mycket i Cecilias text, hon skriver bland annat om "musikalisk verksamhet". Hur viktigt det är att möta barnen där de är och sedan bygga vidare och erbjuda dem nya musikaliska erfarenheter (2012. s. 79). Dimensionerna vi går in i relaterar jag till "strukturell och kroppslig musikalisk kunskap" där vi får testa på tempo, rytm, melodik och tonhöjd. Även rörelser, grov och finmotorik att få uppleva musiken genom många sinnen är viktigt känna, höra se rytmen (2012. s. 71,72). Läroplanen för förskola (2010) utrycker också att barnen skall "skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer" som exempel sång och musik (s. 7). De skall även utmanas i sin egen skapande förmåga genom sång och musik, via att vi lärare introducerar nya men kända saker för barnen kan man inspirera dem att pröva på själva utmana och skapa musik och sång på sitt sätt (s.10).
Referenser:
Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur
Läroplanen för förskola 98 (rev. 2010).
Hanna Höglind, Musik 1, Campus Varberg, 2014-09-27
